Flensburg
Persondiagram
Föräldrar
| Far | Födelsedatum | Mor | Födelsedatum |
|---|---|---|---|
 Petter Flensburg |
1736-07-16 |  Elsa Marie Lorich |
1743-10-04 |
Partners
Personhändelser
| Händelsetyp | Datum | Plats | Beskrivning |
|---|---|---|---|
 Födelse |
1779-09-24 | Tolånga, Malmöhus, Sverige | |
| Dop |
1779-09-27 | Tolånga, MAlmöhus, Sverige | |
| Sysselsättning |
1799 | Bokhållare | |
| Sysselsättning |
1805 | Jobbar i affär | |
| Sysselsättning |
1806 | Handlande | |
| Vigsel |
1808-01-29 | Malmö (St Petri), Malmöhus, Sverige | |
| Sysselsättning |
1824 | Ordf och styrelseledamot Malmö Sparbank | |
| Urkund/dokument |
1827 | Köpte sk Flensburgska huset | |
| Vigsel |
1827-08-20 | Malmö, Malmöhus, Sverige | |
| Annan händelse |
1837 | Ägde företag som byggde första Ångbåten för Malmö | |
| Sysselsättning |
Köpman, redare | ||
| Annan händelse |
Erhöll Vasaorden | ||
| Död |
1851-01-22 | Malmö (St Petri), Malmöhus län, Sverige | Nervfeber |
| Begravning |
1851-01-27 | Malmö (St Petri), Malmöhus, Sverige |
Anteckningar
| Sånekulla som numera ligger på Limhamnsvägen 64 delades mellan Per August och Gustaf Flensburg på så sätt att Gustaf erhöll själva gården med lantbruk och att Per August erhöll den närmare staden belägna delen av egendomen. På Per Augusts egendom låg en byggnad som varit bränneri. Denna reparerades och utvidgades under 1840-talet till sommarbostad och fick namnet Framnäs. Både Framnäs och Sånekullagården finns kvar idag, men på tomterna har byggts villor och radhus. |
| Mathias förlorade sin mor vid sex års ålder och sin far sex år senare. Han fick tidigt börja tjäna sitt eget uppehälle och sattes i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son Cornelius Faxe. 1805 var han mogen att öppna egen spannmålshandel i Rifvaregatan, nuvarande Hjulhamnsgatan. 1806 blev han borgare i staden. 1827 inköpte han Flensburgska gården vid Södergatan 9. Han ägnade sig också åt rederirörelse och exporterade spannmål och brännvin som köptes upp på de stora godsen i Skåne. Som vice ordförande av hamndirektionen bidrog han till utvidgning av hamnen tillsammans med sin gode vän Lorentz Isaac Bager som var ordförande. Han tog initiativ till grundandet av Malmö navigationsskola, nuvarande World Maritime University, grundplåt 1000 Riksdaler banco. Mathias var en av grundarna av Malmö Sparbank. Hans grundplåt var 1000 Riksdaler banco. Vidare donerade han 1850 1000 Riksdaler till de koleradrabbade i staden. Efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till S:t Petri kyrkas restaurering. |
| Mathias Flensburg bodde i ett hus som han låtit uppföra på Södergatan 34 i kvarteret S:t Jörgen. Här hade han både kontor, butik och bostad. (Huset finns ej mera. På samma tomt finns Biopalatset, f d Scaniabiografen). Ut mot Kalendegatan och Stora Nygatan fanns en stor trädgård i vilken familjen uppehöll sig under somrarna. 1847 lät M. F. uppföra Flensburgska Magasinet som ligger i samma kvarter på Kalendegatan. Huset finns kvar än i dag och är uthyrt till kontor. |
| Den 1 oktober kan firman M. Flensburgs Söner fira 125-årsjubiléet av sin tillblivelse. |
| 5 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d. 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792-96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799-1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824-51. RVO 1845. High 6 Ibid. Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herr-gårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. 7 Ibid. F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jör-gen Kocks, Frans Suells och L I Bagers). Papper efter F i släktens arkiv, Malmö. Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Is-bergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. - E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851. Bengt Hildebrand. 8 Ibid. G 1) 29 jan 1808 i Malmö (Petri) m Benedicta Sophia Thomson, f 19 sept 1788 där (ibid), d. 6 okt 1825 där (ibid), dtr till handl i Malmö Niclas T o Henrica Örngren. |
| Det äldsta köpmanshuset i Malmö. |
| Han blev riddare av Kungliga Vasaorden. Det var sällsynt att tilldela Vasaorden till andra än män i statliga och kommunala ämbeten. Mathias porträttbyst finns på Malmö rådhusfasad (södra gaveln på hörnet av Stortorget och Kompanigatan) tillsammans med tre andra prominenta malmöbor. Dessa tre är Mathias gode vän Lorentz Isaac Bager, handelsman, Jörgen Kock, myntmästare och borgmästare samt Frans Suell, handelsman och Malmö hamns grundare. |
| Riksarkivet Meriter 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792—96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799—1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824—51. RVO 1845. G 1) 29 jan 1808 i Malmö (Petri) m Benedicta Sophia Thomson, f 19 sept 1788 där (ibid), d 6 okt 1825 där (ibid), dtr till handl i Malmö Niclas T o Henrica Örngren; 2) 20 aug 1827 i Malmö (Petri) m Anna (Annette) Brita Thomson, f 24 mars 1799 där (ibid), d 3 april 1877 där (ibid), dtr till handl i Malmö Hans Niclasson T o Anna Margaretha Thomson. Biografi Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamns-gatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herrgårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1 000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1 000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv »Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jörgen Kocks, Frans Suells och L I Bagers). |
| Theodor och Per August bildade det första bomullsväveriet i Malmö och 1872 ombildades det till bolag, Malmö Bomullsväveri AB. Theodor var bolagets disponent fram till 1883. Både Theodor och Per August var delägare i diverse bolag och de hade även kommunala förtroendeuppdrag. Theodor var åren 1878 -1881 Malmö stads representant i riksdagens andra kammare. Per August var under flera år ledamot av stadsfullmäktige. Per August skrev på lediga stunder tillfällighetsrim. En del av dessa finns bevarade boken "Mina lediga stunder", samlade och utgivna av sonen Emil julen 1903. Innehållet är kärleksfulla dikter om familjemedlemmar. Boken trycktes i numrerade exemplar och nr 10 dedicerades till Herr Kassör Mathias Flensburg. |
| Född i Tolånga. Fick sju barn i första giftet med Benedicta Sophia Thomson och tre barn i andra giftet med Anette (Anna) Brita Thomson (syssling till Benedicta). |
| Ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten den 28 september 1930 |
| I fastigheten Södergatan 32 bodde Mathias son Per August, 1811 - 1861, med familj. Detta var ett äldre hus än nr 34 och huset revs 1897 för att ge plats åt ett nytt hus som stod färdigt 1899, numera nr 26. Fritz Flensburg, 22 febr 1846 - 3 mars1925, son till Per August, bedrev handel med specerier och diverse i S:t Jörgens passage till 1905. Butiken förvandlades till biografen Scala, sedermera Crab, som drevs av Vilhelm Flensburg, 11 aug 1889 - 1 dec 1953, son till Fritz. I huset finns i dag bl a. Indiska. Efter Vilhelms renovering fick biografen en intim och hemtrevlig prägel, som var typisk för den flensburgska familjekulturen. Premiärprogrammet den 19 augusti 1936 var Shakespeares "En midsommarnattsdröm" med Mickey Rooney som Puck. Crab blev inte minst från de filmintresserade sönerna en biograf med en fin reprisrepertoar. Vilhelm var fil.kand. civilingenjör och vik. lektor vid Malmö tekniska gymnasium. |
| Mathias Flensburg: |
| 1. Begravningsplats 31, Flensburg Grav 2, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län 2. Yrke 16, Köpman, Redare 3. Bostad i Malmö |
| Mathias Flensburg 24 sept 1779 - 22 jan 1851 |
| När Mathias Flensburg sålde Flensburgska gården till sin yngste son Theodor blev denne delägare i firman, varvid namnet ändrades till M. Flensburg och Söner. Per August hade redan 1839 blivit delägare. När Mathias dog 1851 blev Per August chef för firman. När Per August dog 1861 övertog Theodor chefskapet för familjefirman. Firman utvecklade sig särskilt inom rederibranschen och hade för den tiden stora segelfartyg. Utöver spannmål, raps och brännvin sålde man stenkol, salt och tjära samt Höganäs-fönsterglas, bomullsvävnader, kolonialvaror och specerier. Det var först 1875 som M. Flensburgs Söner flyttade rörelsen till Flensburgska huset och specialiserade sig på vitvaruhandel (enl. äldre definition bomullsvävnader och andra tyger). Man hade låtit riva den gamla korsvirkesbyggnaden som låg utmed Skomakargatan och 1876 stod den nya vita byggnaden uppförd av Theodor Flensburg färdig. Andra våningen blev Theodors son Peter Mathias bostad. |
| I det häromåret utkomna förnämliga verket "Sveriges äldsta företag" under red. av fil. d:r Carl Forsstrand finnes även ett par rader om Mathias Flensburg, och bland annat får man veta, att han började sin affär i ett hus i Hjulhamnsgatan etc. Detta har emellertid visat sig vara oriktigt. Genom av oss i dagarna verkställda forskningar i härvarande stadsarkiv ha vi funnit, att han startade sin affär ett stenkast från Flensburgska huset, vars historia genom tiderna här ovan i korthket skildrat, eller närmare bestämt Skomakaregatan 7. Efter att ha bott här i nio månader tillhandlade han sig fastigheten, enligt köpebrev av den 2 juli 1806, av sin blivande svärfar handelsmannen Niclas Tkhomson för 2.033 rdr. 16 sk. Bco. |
| 1. Begravningsplats 31, Flensburg Grav 2, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län 2. Yrke 16, Köpman, Redare 3. Bostad i Malmö !MARR #1: Benedicta Sofia Thomson md 19 Sep 1788, FHL #146194 pg 165, dau of Niclas T. & Henrica Örngren. (Benedicta d 1825) MARR #2: Anna (Annette) Brita Thomson md20 Aug 1827 FHL #146194 pg 261, dau of Hans Niclasson T. & Anna Margaretha Thomson. DEATH: Father biog. & St. Petri, Malmö parish index FHL #146187-1851:246. SOURCE: Fathers biog & "Svenskt Biografiskt Lexikon" FHL 948.5, D36s. OCCUPATION: Tradesman (merchant) in city of Malmö. 16 Per Flensburgs efterlämnade papper, Ur ( tryckt 1949 ). 5 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d. 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792-96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799-1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824-51. RVO 1845. High 6 Ibid. Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herr-gårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. 7 Ibid. F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jör-gen Kocks, Frans Suells och L I Bagers). Papper efter F i släktens arkiv, Malmö. Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Is-bergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. - E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851. Bengt Hildebrand. Ur Sydsvenska Dagbladet i oktober 1979 Mathias Flensburg, en av Malmö stora köpmän genom tiderna, berättade vi lite om på Oss emellan för någon månad sedan i anslutning till 200-årsdagen av hans födelse. Denna inträffade den 24 september, och dagen innan (det var en söndag) mötte en skara av åtta personer upp för att på ort och ställe minnas Mathias. Det var Ingrid och Peter Flensburg, Vejbystrand, med sonen Ville, Malmö, vidare Agnes och Gottfrid Kallenbring, som disponerar en del av det Flensburgska huset på Södergatan enligt Eva Flensburgs testamente, samt Inger och Fritz Flensburg, Kolbäck, med dottern Maria, Köping. De åtta deltog i högmässan i S:t Petri och drack kyrkkaffe i den blomstersmyckade börssalen i Flensburgska huset, dagen till ära iordningställd av Malmö museum. Man promenerade till gamla kyrkogården och Mathias blomstersmyckade gravplats för en minnesstund och besökte också de andra Flensburgska gravplatserna. Efter ett besök i rådhuset, från vars fasad Mathias blickar ut, deltog man i nattvardsmässan i S:t Petri. Biografi Mathias förlorade sin mor vid sex års ålder och sin far sex år senare. Han fick tidigt börja tjäna sitt eget uppehälle och sattes i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son Cornelius Faxe. 1805 var han mogen att öppna egen spannmålshandel i Rifvaregatan, nuvarande Hjulhamnsgatan. 1806 blev han borgare i staden. 1827 inköpte han Flensburgska gården vid Södergatan 9. Han ägnade sig också åt rederirörelse och exporterade spannmål och brännvin som köptes upp på de stora godsen i Skåne. Som vice ordförande av hamndirektionen bidrog han till utvidgning av hamnen tillsammans med sin gode vän Lorentz Isaac Bager som var ordförande. Han tog initiativ till grundandet av Malmö navigationsskola, nuvarande World Maritime University, grundplåt 1000 Riksdaler banco. Mathias var en av grundarna av Malmö Sparbank. Hans grundplåt var 1000 Riksdaler banco. Vidare donerade han 1850 1000 Riksdaler till de koleradrabbade i staden. Efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till S:t Petri kyrkas restaurering. Han blev riddare av Kungliga Vasaorden. Det var sällsynt att tilldela Vasaorden till andra än män i statliga och kommunala ämbeten. Mathias porträttbyst finns på Malmö rådhusfasad (södra gaveln på hörnet av Stortorget och Kompanigatan) tillsammans med tre andra prominenta malmöbor. Dessa tre är Mathias gode vän Lorentz Isaac Bager, handelsman, Jörgen Kock, myntmästare och borgmästare samt Frans Suell, handelsman och Malmö hamns grundare. Mathias Flensburg bodde i ett hus som han låtit uppföra på Södergatan 34 i kvarteret S:t Jörgen. Här hade han både kontor, butik och bostad. (Huset finns ej mera. På samma tomt finns Biopalatset, f d Scaniabiografen). Ut mot Kalendegatan och Stora Nygatan fanns en stor trädgård i vilken familjen uppehöll sig under somrarna. 1847 lät M. F. uppföra Flensburgska Magasinet som ligger i samma kvarter på Kalendegatan. Huset finns kvar än i dag och är uthyrt till kontor. I fastigheten Södergatan 32 bodde Mathias son Per August, 1811 – 1861, med familj. Detta var ett äldre hus än nr 34 och huset revs 1897 för att ge plats åt ett nytt hus som stod färdigt 1899, numera nr 26. Fritz Flensburg, 22 febr 1846 – 3 mars1925, son till Per August, bedrev handel med specerier och diverse i S:t Jörgens passage till 1905. Butiken förvandlades till biografen Scala, sedermera Crab, som drevs av Vilhelm Flensburg, 11 aug 1889 - 1 dec 1953, son till Fritz. I huset finns i dag bl a. Indiska. Efter Vilhelms renovering fick biografen en intim och hemtrevlig prägel, som var typisk för den flensburgska familjekulturen. Premiärprogrammet den 19 augusti 1936 var Shakespeares ”En midsommarnattsdröm” med Mickey Rooney som Puck. Crab blev inte minst från de filmintresserade sönerna en biograf med en fin reprisrepertoar. Vilhelm var fil.kand. civilingenjör och vik. lektor vid Malmö tekniska gymnasium. När Mathias Flensburg sålde Flensburgska gården till sin yngste son Theodor blev denne delägare i firman, varvid namnet ändrades till M. Flensburg och Söner. Per August hade redan 1839 blivit delägare. När Mathias dog 1851 blev Per August chef för firman. När Per August dog 1861 övertog Theodor chefskapet för familjefirman. Firman utvecklade sig särskilt inom rederibranschen och hade för den tiden stora segelfartyg. Utöver spannmål, raps och brännvin sålde man stenkol, salt och tjära samt Höganäs-fönsterglas, bomullsvävnader, kolonialvaror och specerier. Det var först 1875 som M. Flensburgs Söner flyttade rörelsen till Flensburgska huset och specialiserade sig på vitvaruhandel (enl. äldre definition bomullsvävnader och andra tyger). Man hade låtit riva den gamla korsvirkesbyggnaden som låg utmed Skomakargatan och 1876 stod den nya vita byggnaden uppförd av Theodor Flensburg färdig. Andra våningen blev Theodors son Peter Mathias bostad. Mathias Flensburg köpte in egendomen Sånekulla i Västervången för att dela den mellan sina söner Per August och Gustaf. Av sin faster Metta Maria Naerman född Flensburg ärvde han den del av egendomen Marietorp, som ligger i Grönvången och vilken ursprungligen tillhört Rådmannen i Malmö Wilhelm Flensburg. Den del av Marietorp, som ligger i Västervången köptes av Mathias Flensburg och ärvdes tillsammans med den i Grönvången liggande delen efter hans död av änkan Anette Brita Thomsson och efter hennes död av sonen Carl Flensburg. Då även han hösten 1906 avlidit bildade arvingarna ett familjebolag ”Fastighets AB Marietorp” för förvaltning och försäljning av egendomen. Mathias Flensburg bodde om somrarna på Marietorp i Grönvången och det var där han hade äran att ta emot besök av kung Oscar I och kronprins Oscar, sedermera Oscar II. Theodor Flensburg tillbringade somrarna på Ellenhill ända till sin död. Sommarhuset var en trävilla byggd 1853 och döpt efter dottern Elly. När Theodor dog 1898 delades fastigheten mellan yngsta dottern Thea och äldste sonen Peter. Peter fick villan och tomten omkring den. Ellenhill som låg vid Marietorps allé revs i slutet på 1960-talet. På tomten har i stället byggts villor och radhus. |
| Mathias Flensburg köpte in egendomen Sånekulla i Västervången för att dela den mellan sina söner Per August och Gustaf. Av sin faster Metta Maria Naerman född Flensburg ärvde han den del av egendomen Marietorp, som ligger i Grönvången och vilken ursprungligen tillhört Rådmannen i Malmö Wilhelm Flensburg. Den del av Marietorp, som ligger i Västervången köptes av Mathias Flensburg och ärvdes tillsammans med den i Grönvången liggande delen efter hans död av änkan Anette Brita Thomsson och efter hennes död av sonen Carl Flensburg. Då även han hösten 1906 avlidit bildade arvingarna ett familjebolag "Fastighets AB Marietorp" för förvaltning och försäljning av egendomen. Mathias Flensburg bodde om somrarna på Marietorp i Grönvången och det var där han hade äran att ta emot besök av kung Oscar I och kronprins Oscar, sedermera Oscar II. Theodor Flensburg tillbringade somrarna på Ellenhill ända till sin död. Sommarhuset var en trävilla byggd 1853 och döpt efter dottern Elly. När Theodor dog 1898 delades fastigheten mellan yngsta dottern Thea och äldste sonen Peter. Peter fick villan och tomten omkring den. Ellenhill som låg vid Marietorps allé revs i slutet på 1960-talet. På tomten har i stället byggts villor och radhus. |
Källor
| Beskrivning |
|---|
| Per Flensburg |
Media
Bilder
mathias flensburg f1779
Mathias Flensburg f 1779
Mathias Flensburg, dödsruna i Malmö Tidning den 25 januari 1851
3. Mathias Flensburg 1779 - 1851
Mathias Flensburg f 1779 föd:dop
Mathias Flensburg f 1779 dödbok
Flensburgska gårdens historik