Flensburg

Nils Olof Mathias Flensburg

Persondiagram

Föräldrar

Far Födelsedatum Mor Födelsedatum
Teol. O.FIL. Dr Wilhelm Flensburg 1819-08-03 Constance Carolina Nyström 1829-10-20

Partners

Partner Födelsedatum Barn
Petra Annette Vogt 1870-09-11

Personhändelser

Händelsetyp Datum Plats Beskrivning
Födelse 1855-04-22 Lund, Malmöhus län, Sverige
Sysselsättning 1898 Lund, Malmöhus län, Sverige Professor i sanskrit vid Lunds universitet
Vigsel 1903-07-18
Sysselsättning Docent
Död 1926-04-07 Lund, Malmöhus län, Sverige

Anteckningar
21 Ibid. Flensburg, Nils Olof Mathias, son till F 3, f 22 april 1855 i Lund, d. 7 april 1926 där.
22 Ibid. Mogenhetsex vid Lunds katedralskola 30 maj 1873, inskr vid Lunds univ 23 sept s å, fil kand 31 jan 1880, fil lic 10 febr 1886, ordf för Lunds studentkår 1887-88, lärare vid Lunds priv elementarskola ht 1887-1919, kurator för skånska nationens l:a avd ht 1887-ht 1889, för Lunds nat vt 1890-vt 1893, dess hedersled 1894 o dess inspektor 1909-30 april 1920, disp för drsgrad 30 maj 1888, fil dr 31 maj s å, doc i sanskrit vid Lunds univ 11 juni s å, förestod professuren i österländska språk ht 1889-ht 1891 samt ht 1892-vt 1895, e o prof i sanskrit med jämf indoeuropeisk språkforskn vid Lunds univ 29 april 1898, prof 1 jan 1909, emeritus 30 april 1920, akademiska fören:s ordf 1912-sept 1918, inspektor för priv h lärarinnesem i Lund 1911-16, v stolsbroder i S:t Knuts gille i Lund 1903, dess ålderman 1906-26, RNO 1908, RCXIII:sO 1911, LHVL 1918, KVO2kl 1920.
23 Ibid. Nils F växte upp i en utpräglat lundensisk miljö. I den föträffliga översikten >Lundensiskt studentlif på 1870-talet> (i >Under Lundagårds kronor>, 1, 1918) ger han en klassisk bild av Lunds ännu halvt lantliga idyll.
F deltog flitigt i student- och kårlivet, och det dröjde femton år, innan han 1888 erövrade den akademiska lagern genom sina >Studier öfver den fornindiska tempusläran>, som medförde docentur i sanskrit. Efter förordnanden som professor i österländska språk och fortsatt speciminering erhöll han 1898 den då extra ordinarie, från 1909 ordinarie professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk
språkforskning.
24 Ibid. Sedan F blivit professor, avtog hans aktivitet på den vetenskapliga specialforskningens område och hans intresse fick i stället en bredare litterär och allmänt humanistisk inriktning, som bättre passade hans receptiva begåvning. F blev under decennier för Lunds universitet och även utanför detta en högt
uppburen festtalare och poeta laureatus. Utan att visa någon alltför stor lyrisk originalitet lyckades han tillfredsställa den akademiska publikens fordringar, och han framstår som en mycket typisk representant för
den oscariska tidens akademiska miljö. F:s lyriska diktion var starkt musikalisk, och Alfred Berg har tonsatt många av hans dikter, vilka F delvis publicerade i >Sånger och minnen> (1915).
25 Ibid. I 35 år var F broder i det ålderdomliga Sankt Knuts gille, som genom Gustaf Ljunggrens och Martin Weibulls intresse och verksamhet fått en verklig renässans. Nils F är det tredje stora namnet i detta sammanhang. Som gillets ålderman i två decennier, 1906-26, ålåg det honom att på dess högtidsdag, 13 jan, rista minnesrunorna över bortgångna bröder och systrar, vilket han gjorde med >linjeskärpa och ömsinthet> (Fjelner). F var även hög frimurare och medlem av flera andra ordenssällskap. Han var en jovial natur med stor och vidsträckt vänkrets.
F:s efterlämnade papper i LUB. Tryckta arbeten: Se LUM 1913, s. 64 f. o. 1924-25, s. 80 f., där även F.:s icke-vetenskapliga produktion till största delen förtecknas. Dessutom bl. a.: Sånger i C. C. Lund 1921, 30 s. (C. C.-tryck, 1). - Tal i S:t Knuts gille i Lund 1916-1930. Lund 1930. 228 s. (Tills. m. C. M. Collin o. C. G. Björling.)
Riksarkivet

Meriter
8 Flensburg, Nils Olof Mathias, son till F 3, f 22 april 1855 i Lund, d 7 april 1926 där. Mogenhetsex vid Lunds katedralskola 30 maj 1873, inskr vid Lunds univ 23 sept s å, fil kand 31 jan 1880, fil lic 10 febr 1886, ordf för Lunds studentkår 1887—88, lärare vid Lunds priv elementarskola ht 1887—1919, kurator för skånska nationens 1:a avd ht 1887—ht 1889, för Lunds nat vt 1890—vt 1893, dess hedersled 1894 o dess inspektor 1909—30 april 1920, disp för drs-grad 30 maj 1888, fil dr 31 maj s å, doc i sanskrit vid Lunds univ 11 juni s å, förestod professuren i österländska språk ht 1889—ht 1891 samt ht 1892—vt 1895, e o prof i sanskrit med jämf indoeuropeisk språkforskn vid Lunds univ 29 april 1898, prof 1 jan 1909, emeritus 30 april 1920, akademiska förenis ordf 1912—sept 1918, inspektor för priv h lärarinnesem i Lund 1911—16, v stolsbroder i S:t Knuts gille i Lund 1903, dess ålderman 1906—26, RNO 1908, RCXIILsO 1911, LHVL 1918, KV02kl 1920.

G 18 juli 1903 m Petra Annette Vogt, f 11 sept 1870 i Bergen, Norge, d 2 febr 1944 i Lund (Domk), dtr till norske överläkaren dr med Peter Herman V o Nicola Rördam.

Biografi
Nils F växte upp i en utpräglat lundensisk miljö. I den förträffliga översikten »Lundensiskt studentlif på 1870-talet» (i »Under Lundagårds kronor», 1, 1918) ger han en klassisk bild av Lunds ännu halvt lantliga idyll.

F deltog flitigt i student- och kårlivet, och det dröjde femton år, innan han 1888 erövrade den akademiska lagern genom sina »Studier öfver den fornindiska tempusläran», som medförde docentur i sanskrit. Efter förordnanden som professor i österländska språk och fortsatt speciminering erhöll han 1898 den då extra ordinarie, från 1909 ordinarie professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning.

Sedan F blivit professor, avtog hans aktivitet på den vetenskapliga specialforskningens område och hans intresse fick i stället en bredare litterär och allmänt humanistisk inriktning, som bättre passade hans receptiva begåvning. F blev under decennier för Lunds universitet och även utanför detta en högt uppburen festtalare och poeta Iaureatus. Utan att visa någon alltför stor lyrisk originalitet lyckades han tillfredsställa den akademiska publikens fordringar, och han framstår som en mycket typisk representant för den oscariska tidens akademiska miljö. F:s lyriska diktion var starkt musikalisk, och Alfred Berg har tonsatt många av hans dikter, vilka F delvis publicerade i »Sånger och minnen» (1915).

I 35 år var F broder i det ålderdomliga Sankt Knuts gille, som genom Gustaf Ljung- grens och Martin Weibulls intresse och verksamhet fått en verklig renässans. Nils F är det tredje stora namnet i detta sammanhang. Som gillets ålderman i två decennier, 1906— 26, ålåg det honom att på dess högtidsdag, 13 jan, rista minnesrunorna över bortgångna bröder och systrar, vilket han gjorde med »linjeskärpa och ömsinthet» (Fjelner). F var även hög frimurare och medlem av flera andra ordenssällskap. Han var en jovial natur med stor och vidsträckt vänkrets.
Ifrån Wikipedia:

Nils Olof Mathias Flensburg, född i Lund den 22 april 1855, död där den 7 april 1926. Svensk professor, skald och vältalare. Son till biskopen i Lund Wilhelm Flensburg.
Nils Flensburg växte upp i Lund, en stad han skulle förbli trogen hela sitt liv. Han avlade en fil kand 1880, en fil lic 1886 samt disputerade 1888 och erhöll samma år en docentur i "sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning". 1898 blev han professor i samma ämne.
Flensburgs främsta insatser gjordes dock inte inom de akademiska vetenskaperna, där det är omvittnat att han efter sin professorsutnämning knappast producerade något av större vetenskapligt värde. I stället ägnade han sin energi åt engagemang i ett mycket stort antal ideella föreningar och sällskap samt åt att uppträda som sin tids mest framträdande lundensiske högtidstalare och amatörpoet. Få var de officiella festligheter i staden som inte förgylldes av ett festtal eller en sång av Flensburgs penna. Numera kan hans alster framstå som ganska föråldrade och till och med som gränsande till pekoral, men i samtiden var de högt uppskattade. Flensburgs äldre professorskollega Fredrik Wulff skrev till exempel att hans "kantater, griftekväden och sånger äro ur alla synpunkter högklassiga konstvärk: han är aldrig tom, aldrig osann, aldrig skruvad; och aldrig pjunkig eller tillgjord". Många av Flensburgs poetiska alster tonsattes också av studentsångaranföraren Alfred Berg.
Bland Flensburgs förtroendeuppdrag kan nämnas att han var ordförande för Lunds Studentkår 1887-88, kurator i såväl den Skånska nationen som, efter dess delning 1889, i Lunds nation. I den senare var han 1909-20 inspektor och blev 1904 hedersledamot. Parallellt var han 1912-18 ordförande för Akademiska Föreningen (AF). Att Flensburg trivdes med studenterna och gärna satt och "suddade" med dem till långt in på nätterna är omvittnat, och grundaren av AFs Arkiv & Studentmuseum, Ture "Tusse" Sjögren, berättar i sina minnen från 1910-talet att när ordföranden "kom igång med historieberättandet flöt kvällens timmar fort."
Också i sällskapslivet utanför studentvärlden hade Flensburg ett flertal höga poster. Han var ålderman i Sankt Knuts Gille i Lund 1906-26 och en högt uppsatt frimurare, vilket inte hindrade honom från att i hela 35 år - från 1887 till 1922 - även vara stormästare i det frimurarparodiska Sällskapet CC. I samtliga dessa samfund fick han rikliga tillfällen att odla sin tale- och skaldekonst. I Knutsgillet förrättade han till exempel årligen de omfattande parentationerna över avlidna gillesmedlemmar, och från CC har en av hans efterträdare som stormästare, Pelle Holm, berättat hur Flensburg en gång "höll tretton tal på en och samma kväll [...], utan att enda gång tala om sig själv".
Författaren Alfred Fjelner skrev i ett eftermäle om Flensburg att han "var en människa, som i sällspord grad besatt gåvan att göra sig nuet underdånigt, att vara glad åt det vackra och ljusa och dela med sig av sin glädje åt andra. Han var en bland de avundsvärda."
Flensburg var sedan 1903 gift med Petra Annette Vogt från Norge.
Nils Flensburg, professor
Källor o litt: A Fjelner, Skånska mannar från Lund (1935); LUM 1924-25 (1925); E Tuneld, Minnesord över N F (HVLÅ 1926-27, 1927).
Bengt Hildebrand.
26 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri). Se fadern.
1. Yrke, Professor
2. Address i Lund, Malmöhus län

5 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). Flensburg, Nils Olof Mathias, son till F 3, f 22 april 1855 i Lund, d. 7 april 1926 där.
36 Ibid. Mogenhetsex vid Lunds katedralskola 30 maj 1873, inskr vid Lunds univ 23 sept s å, fil kand 31 jan 1880, fil lic 10 febr 1886, ordf för Lunds studentkår 1887-88, lärare vid Lunds priv elementarskola ht 1887-1919, kurator för skånska nationens l:a avd ht 1887-ht 1889, för Lunds nat vt 1890-vt 1893, dess hedersled 1894 o dess inspektor 1909-30 april 1920, disp för drsgrad 30 maj 1888, fil dr 31 maj s å, doc i sanskrit vid Lunds univ 11 juni s å, förestod professuren i österländska språk ht 1889-ht 1891 samt ht 1892-vt 1895, e o prof i sanskrit med jämf indoeuropeisk språkforskn vid Lunds univ 29 april 1898, prof 1 jan 1909, emeritus 30 april 1920, akademiska fören:s ordf 1912-sept 1918, inspektor för priv h lärarinnesem i Lund 1911-16, v stolsbroder i S:t Knuts gille i Lund 1903, dess ålderman 1906-26, RNO 1908, RCXIII:sO 1911, LHVL 1918, KVO2kl 1920.
37 Ibid. Nils F växte upp i en utpräglat lundensisk miljö. I den föträffliga översikten >Lundensiskt studentlif på 1870-talet> (i >Under Lundagårds kronor>, 1, 1918) ger han en klassisk bild av Lunds ännu halvt lantliga idyll.
F deltog flitigt i student- och kårlivet, och det dröjde femton år, innan han 1888 erövrade den akademiska lagern genom sina >Studier öfver den fornindiska tempusläran>, som medförde docentur i sanskrit. Efter förordnanden som professor i österländska språk och fortsatt speciminering erhöll han 1898 den då extra ordinarie, från 1909 ordinarie professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk
språkforskning.
38 Ibid. Sedan F blivit professor, avtog hans aktivitet på den vetenskapliga specialforskningens område och hans intresse fick i stället en bredare litterär och allmänt humanistisk inriktning, som bättre passade hans receptiva begåvning. F blev under decennier för Lunds universitet och även utanför detta en högt
uppburen festtalare och poeta laureatus. Utan att visa någon alltför stor lyrisk originalitet lyckades han tillfredsställa den akademiska publikens fordringar, och han framstår som en mycket typisk representant för
den oscariska tidens akademiska miljö. F:s lyriska diktion var starkt musikalisk, och Alfred Berg har tonsatt många av hans dikter, vilka F delvis publicerade i >Sånger och minnen> (1915).
39 Ibid. I 35 år var F broder i det ålderdomliga Sankt Knuts gille, som genom Gustaf Ljunggrens och Martin Weibulls intresse och verksamhet fått en verklig renässans. Nils F är det tredje stora namnet i detta sammanhang. Som gillets ålderman i två decennier, 1906-26, ålåg det honom att på dess högtidsdag, 13 jan, rista minnesrunorna över bortgångna bröder och systrar, vilket han gjorde med >linjeskärpa och ömsinthet> (Fjelner). F var även hög frimurare och medlem av flera andra ordenssällskap. Han var en jovial natur med stor och vidsträckt vänkrets.
F:s efterlämnade papper i LUB. Tryckta arbeten: Se LUM 1913, s. 64 f. o. 1924-25, s. 80 f., där även F.:s icke-vetenskapliga produktion till största delen förtecknas. Dessutom bl. a.: Sånger i C. C. Lund 1921, 30 s. (C. C.-tryck, 1). - Tal i S:t Knuts gille i Lund 1916-1930. Lund 1930. 228 s. (Tills. m. C. M. Collin o. C. G. Björling.)

Källor o litt: A Fjelner, Skånska mannar från Lund (1935); LUM 1924-25 (1925); E Tuneld, Minnesord över N F (HVLÅ 1926-27, 1927).
Bengt Hildebrand.
40 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri). Se fadern.

Media

Bilder

Nils Flensburg 1855