Flensburg

Haqvin Bager

Persondiagram

Föräldrar

Far Födelsedatum Mor Födelsedatum
David Håkansson Bager 1670 Magdalena Märta Lorich 1691

Partners

Partner Födelsedatum Barn
Anna Catharina Sölscher 1717-04-10 Johan Peter Bager
Anna Catharina Bager

Personhändelser

Händelsetyp Datum Plats Beskrivning
Födelse 1711-05-19 Malmö
Vigsel 1737
Sysselsättning Handlande i Malmö
Sysselsättning Handlande i Malmö
Död 1782-02-10 Malmö

Anteckningar
Anteckningar 1952 7/4, 1953 2/3.
så kär,
I sina skrifter predikade Bager mot yppighet och lyx och för användande av inhemska tillverkningar. Han kritiserade storskiftet på skånska slätten, föreslog anläggande av försöksjordbruk, gav råd om gödsling och skörd, uppfann maskiner för torkning av säd, diskuterade växelkursen och undervisade i maltberedning, gav anvisning om skeppsfartens befordrande, städernas handelsrörelse och handslöjderna osv.
Den gifwes söt must".
Malmö fornminnesförenings minnesskrift 1919.
Framsynt och hänsynslös
Bager utvecklade sin spannmålshandel så att han blev stadens störste handlande och därmed även dess störste skattedragare. Hans affärsverksamhet präglades icke endast av framsynthet utan även av ett visst mått av hänsynslöshet. Ogenerat satte han sig också över gällande bruk och föreskrifter när han ansåg dem föråldrade och otjänliga. Redan från början klagade andra borgare liksom även hela handelskåren i gemen på honom. Magistraten tilldelade honom varningar, men det inverkade inte på honom. Till sist erhöll han en offentlig förmaning på rådhuset av landshövdingen. Detta hjälpte inte heller, utan Bager fortfor att sköta handeln efter sitt eget sinne. Stämningar och böter, särskilt för oanständigt skrivsätt, följde raskt på varandra, och Bager synes trivas därmed och inkom allt som oftast med långrandiga giftiga inlagor till magistraten.
Undomssynder
Hans far hyste djupa bekymmer för sonens levnads- och handlingssätt, som han i mycket ogillade. Dels var sonen inte tillräckligt religiös, dels hade han andra ungdomssynder på sitt samvete. I slutet av augusti 1737 spred sig sålunda i Malmö ryktet om att borgmästare Jöns Stobaeus dotter med hans andra hustru Johanna Kröger (vars far var rådmannen David Kröger), Anna Margaretha Stobaeus (född 1718 eller 1719, död efter 1752, ogift) hade blivit lägrad av Haqvin Bager och därefter rest över till Köpenhamn, där hon födde sitt barn. Bager blev instämd till kämnärsrätten i saken.
Sammanställning gjord av Lennart Ekman
Svenskt biografiskt lexikon II.
Född 1711-05-19, döpt 21/5, vittnen fru Catharina Langel... bar barnet, fru Borgan..., fru Anna Lorich, Regina Fleisman, rådman Petter ..., rådman Jacob, Albrecht (svårläst).
Personporträtt Haqvin Bager


Skrivet av Administrator
2005-04-05
Haqvin Bager var farfars morfar till Adolf Malmros.
Han var av ett häftigt och självsrådigt lynne, en man som gick sina egna vägar, en kverulant och rättshaverist och samtidigt en man med stora och vittfamnande idéer.
Ljunggren: Svenska vitterhetens hävder I.
Död 1782-02-10. Dog av "trånsjuka", begr 15/2, "lades i stora kyrkan, ringdes med söndagsklockor".
Arvstvister
När Bagers far var död inlämnade modern till rätten ett inbördes testamente vari även stadgades att vid den efterlevandes död skulle sonen Haqvin få faderns kläder och gevär. Det anmärktes särskilt att hans arv avkortats, enär hans uppförande icke så alldeles varit till föräldrarnas nöje och behag, varjämte han med många salvelsefulla ord manades att inte överklaga testamentet. Trogen sin natur överklagade Bager emellertid testamentet och lade våren 1743 fram ett förslag till förlikning för att undgå rättegång. Modern förkastade efter en månad förslaget i en inlaga till magistraten och yttrade i denna inlaga många ord om okärlek och ofog, förebrådde sonen att han inte hållit sitt löfte till fadern på dennes yttersta och uppmanade honom att ändra sig till gudaktighet, så att hon inte måtte dö i medvetandet om att hon hade en okärlig son. Bager var emellertid ende sonen, och kanske det var just moderns hårda ord som kom henne att ångra sig. Kort därefter ingicks nämligen en förlikning mellan mor och son, på förslag av den senare och stadfäst av magistraten 1743 11/5. Det innehöll i huvudsak att modern fick ta ut sin fördel och sjättepenningen av den fadern tillkommande giftorätten, att hon skulle disponera huset Östergatan 1-5 för livstid, att hemmanet Naffentorp 6-9 skulle tillfalla henne men inte panträtten i tio hemman under Barsebäck, pantsatta för 4.000 daler silvermynt, att alla räkningar i boet på Haqvin Bager skulle dödas, att han efter moderns död skulle få huset i staden mot att han erlade hälften av det i testamentet åsatta värderingspriset, att han skulle ha rätt att då tillösa sig Naffentorp och att huset Grönegatan 61 skulle skänkas till Petri kyrka. Förhållandet mellan mor och son tycks sedan ha förblivit gott till hennes död. När modern dog 1756 visade det sig av hennes testamente att Bager nu var älsklingsbarnet - hans systrar hade nämligen gift sig med män som modern ogillade. Nyssnämnda hemman i Naffentorp instiftades till ett fideikommiss åt Bager och hans efterkommande enligt förstfödslorätten.
Framsynt och hänsynslös
Bager utvecklade sin spannmålshandel så att han blev stadens störste handlande och därmed även dess störste skattedragare. Hans affärsverksamhet präglades icke endast av framsynthet utan även av ett visst mått av hänsynslöshet. Ogenerat satte han sig också över gällande bruk och föreskrifter när han ansåg dem föråldrade och otjänliga. Redan från början klagade andra borgare liksom även hela handelskåren i gemen på honom. Magistraten tilldelade honom varningar, men det inverkade inte på honom. Till sist erhöll han en offentlig förmaning på rådhuset av landshövdingen. Detta hjälpte inte heller, utan Bager fortfor att sköta handeln efter sitt eget sinne. Stämningar och böter, särskilt för oanständigt skrivsätt, följde raskt på varandra, och Bager synes trivas därmed och inkom allt som oftast med långrandiga giftiga inlagor till magistraten.

Skalden Johan Henrik Kellgren uppmärksammade tidigt Bagers rimmerier och svängde sin satirs hårda gissel även mot dem. Bager är dock ingalunda som man numera tror en ende som Kellgren förlöjligade, ja kanske inte ens den främste. Någon analys av hans verskonst tycks Kellgren aldrig ha inlåtit sig på (vilket må vara honom förlåtet). Bager nämns på tio ställen i Kellgrens skrifter (Vitterhetssamfundets upplaga del II sid 22, 41, IV sid 13, 75, 143, 144, 228, 228, 323, V sid 688), varvid Kellgren alltid utgår från som en självklar sak att Bager var allmänt känd som en stor pekoralist. Det var mera Kellgrens anhängare som kastade sig över Bager, fastän Kellgren såsom den mera berömda fått stå för angreppen i eftervärldens uppfattning. Säkert gillade han dem också.

Förnamnet Haqvin, en förfinad form av Håkan, fick han efter sin farfar Håkan (Haagen) Börjesson (Börgessön) Bager, död 1691.

Bager drev även rederi. Hans brigantiner besökte årligen olika svenska hamnar samt Norge, Tyskland, Frankrike, England och Portugal.

Äktenskap och familj
Bager gifte sig 1737 med den 20-åriga Anna Catharina Sölschier, kusin till den flicka han i sin tidiga ungdom gjort med barn (de båda kvinnornas mödrar var döttrar till rådmannen David Kröger). Hon avled efter 39 års äktenskap. Makarna hade tillsammans 12 barn (varav ett dödfött), av vilka åtta dog före fadern. De två äldsta sönerna bröts dessutom ned av en obotlig sjukdom, och Bager måste sörja för att en svärson - Jacob Malmros - och en tredje son tog hand om de båda äldsta sönerna. Bager hade sålunda anledning till husliga bekymmer. Hans häftiga lynne lär också ha gjort sig i rikt mått gällande inom familjen. Han drabbades vidare av sjukdomar, och sina sista år tillbragte han i obemärkthet och kroppslig ohälsa. Dödsorsaken angavs enligt Isberg till "trånsjuka". Han begravdes i familjegraven i S:t Petrikyrka.

Undomssynder
Hans far hyste djupa bekymmer för sonens levnads- och handlingssätt, som han i mycket ogillade. Dels var sonen inte tillräckligt religiös, dels hade han andra ungdomssynder på sitt samvete. I slutet av augusti 1737 spred sig sålunda i Malmö ryktet om att borgmästare Jöns Stobaeus dotter med hans andra hustru Johanna Kröger (vars far var rådmannen David Kröger), Anna Margaretha Stobaeus (född 1718 eller 1719, död efter 1752, ogift) hade blivit lägrad av Haqvin Bager och därefter rest över till Köpenhamn, där hon födde sitt barn. Bager blev instämd till kämnärsrätten i saken.

Tillgångarna efter Bager utgjordes utom fideikommisset Naffentorp som taxerades till 1.516 riksdaler 32 skilling specie, av 14.961,27,2 riksdaler. Härifrån avgick barnens mödernearv på sammanlagt 8.658,28,-

Många projekt
Som affärsman gjorde Bager upp åtskilliga projekt till hemstadens utveckling. 1743 föreslog han sålunda hos magistraten en förbättring i inkvarteringsskyldigheten, varigenom soldaterna skulle få bättre logi och borgerskapet mindre bördor. Det föranledde ingen åtgärd. 1953 föreslog han förgäves en ombyggnad av Skeppsbron. Ett förslag till förbättring av magistratens och stadsbetjäningens inkomster 1757 ledde inte heller till resultat. Ett förslag 1759 om inrättande av en brandkassa till ersättning för egendom som förlorats vid olycklig vådeld - alltså bildande av en ömsesidig försäkringsförening, något som då inte fanns i Malmö - avslogs också. Framgång hade han endast med ett enda förslag, som han framställde 1760 och som avsåg införande av förbud mot svin att gå lösa på stadens gator.

Arvstvister
När Bagers far var död inlämnade modern till rätten ett inbördes testamente vari även stadgades att vid den efterlevandes död skulle sonen Haqvin få faderns kläder och gevär. Det anmärktes särskilt att hans arv avkortats, enär hans uppförande icke så alldeles varit till föräldrarnas nöje och behag, varjämte han med många salvelsefulla ord manades att inte överklaga testamentet. Trogen sin natur överklagade Bager emellertid testamentet och lade våren 1743 fram ett förslag till förlikning för att undgå rättegång. Modern förkastade efter en månad förslaget i en inlaga till magistraten och yttrade i denna inlaga många ord om okärlek och ofog, förebrådde sonen att han inte hållit sitt löfte till fadern på dennes yttersta och uppmanade honom att ändra sig till gudaktighet, så att hon inte måtte dö i medvetandet om att hon hade en okärlig son. Bager var emellertid ende sonen, och kanske det var just moderns hårda ord som kom henne att ångra sig. Kort därefter ingicks nämligen en förlikning mellan mor och son, på förslag av den senare och stadfäst av magistraten 1743 11/5. Det innehöll i huvudsak att modern fick ta ut sin fördel och sjättepenningen av den fadern tillkommande giftorätten, att hon skulle disponera huset Östergatan 1-5 för livstid, att hemmanet Naffentorp 6-9 skulle tillfalla henne men inte panträtten i tio hemman under Barsebäck, pantsatta för 4.000 daler silvermynt, att alla räkningar i boet på Haqvin Bager skulle dödas, att han efter moderns död skulle få huset i staden mot att han erlade hälften av det i testamentet åsatta värderingspriset, att han skulle ha rätt att då tillösa sig Naffentorp och att huset Grönegatan 61 skulle skänkas till Petri kyrka. Förhållandet mellan mor och son tycks sedan ha förblivit gott till hennes död. När modern dog 1756 visade det sig av hennes testamente att Bager nu var älsklingsbarnet - hans systrar hade nämligen gift sig med män som modern ogillade. Nyssnämnda hemman i Naffentorp instiftades till ett fideikommiss åt Bager och hans efterkommande enligt förstfödslorätten.

För Malmö hamn ivrade Bager mycket. 1753 lade han fram ett förslag till hamn jämte karta. Frågan förföll. 1760 föreslog han anläggande av en hamn på andra sidan om Limhamn, vilket efter någon tid rann ut i sanden. 1764 och 1767 återkom Bager med liknande förslag men utan resultat. 1775 drog han åter fram dem - i opposition mot Frans Suell och dennes hamnbyggnadsplan. Bagers propå tillbakavisades också nu, varpå han vände sig till kommerskollegium och regeringen. De Bagerska förslagen lär dock ha varit framsynta och utbyggnaden av Malmö hamn kom så småningom att gå i den av honom anvisade riktningen.

Bagers självsäkerhet redan i ungdomen visas av att han 24-årig låter en äldre borgare förstå att "förståndet inte sitter i skägget utan i huvudet". Men långt senare sade stadsfiskalen Munthe om honom: "Kobjällran låter mest och bäst i krumhördas öron" (Malmö fornminnesförenings årsskrift 1958, sid 49).

Eget lynne
Om Bagers lynne och egendomligheter finns en mängd historier bevarade. När t ex den tyskfödde fältskären Gottfried Beijer 1771 fick rättighet att ensam betjäna de under Malmö stads jurisdiktion lydande invånarna med rakning, protesterade Bager, som ej "tilltrodde sig att dertill nyttja någon annan än sin egen husman" och fick tillåtelse att denne fick betjäna Bager och hans söner. Det var ju oskyldigt. Värre var vad Bager gjorde för att visa sitt ogillande av 1762 års förordning om sabbatens helighållande. Denna innehöll bland annat förbud mot onödiga körslor, särskilt under gudstjänsttiden. Bager spände varje söndag för sitt ekipage med fyra hästar och for mitt under gudstjänsten med buller och skrammel förbi stadens båda kyrkor genom huvudgatorna ut till Naffentorp och åter därifrån på eftermiddagen under det aftongudstjänsten pågick. Han fick en varning av magistraten, skyllde på sin svaga hälsa och sina krämpor som hindrade honom att gå i kyrkan och fortsatte sina söndagsresor. Magistraten sände en skarpare skrivelse och hotade med stadsfiskalen. Bager svarade med en skrivelse som medförde böter för oanständigt skrivsätt.

Utbildning och köpmansexamen
Bager hade fått sin skolutbildning i Malmö och därefter erhållit merkantil utbildning i England och Holland. Han var ju en rik fars ende son och skulle bli en framstående man. Köpmansexamen skulle Bager undergå 1735 20/9 inför Malmö stads handelskollegium enligt 1734 års allmänna handelsförordning. Det var alltså en alldeles nyinrättad examen, och unge Bager hade tydligen inte nämnvärd respekt för den. När han förklarade, att han från 1727 hade varit uteliggare, begärde examinatorerna förtydligande. Bager "intalte herwid, at detta war en dum fråga af Examinatorerne" som då hotade att avbryta förhöret. Bager tog tillbaka sina ord, och förhöret fortsatte i fyra dagar, en ovanligt lång tid. Också mot slutet av sin examen säges Bager ha sökt komma ifrån själva ämnet och falla in "uti sådane expressioner som endast hafwa afsikt, at otilbörligen upföra sig emot Examinatorerne, hwarigenom oförståndet bäst skiönjas kan". I sin berättelse till magistraten anmärkte examinatorerna speciellt att Bager ej förstod sig på kramhandel och ej hade tillräckliga kunskaper i italienskt bokhålleri. Han kallades omgående att stå till svars vid rådstugubordet, varvid han hävdade att examinatorerna "icke äro opassionerade, utan draga hat och afwund til honom". Handelssocieteten fick därpå ärendet till behandling. Den ansåg att Bager i varje fall kunde vinna burskap som spannmåls- och grovhandlare men att han borde lämna gottgörelse för sitt uppträdande. Magistraten gick med på det förstnämnda och lät det i övrigt stanna vid en varning. Bager avlade borgerskapseden 1735 27/10.
Skalden Bager
Sina många inlagor till myndigheterna började Bager efter hand förse med verser eller snarare rimmerier av det mest pekoralistiska slag. Sådana rimmerier införde han ofta i sina långa nationalekonomiska skrifter och tidningsartiklar. Ett par exempel:
I besvär till kommerskollegium 1768 14/7, tryckt i Göteborg följande år, beskriver Bager sin situation med följande rimmeri:
Hvad skrifwet är
Tillgångarna efter Bager utgjordes utom fideikommisset Naffentorp som taxerades till 1.516 riksdaler 32 skilling specie, av 14.961,27,2 riksdaler. Härifrån avgick barnens mödernearv på sammanlagt 8.658,28,-
"Min son Pehr,
Den stund,
På mitt begär".
Bagers självsäkerhet redan i ungdomen visas av att han 24-årig låter en äldre borgare förstå att "förståndet inte sitter i skägget utan i huvudet". Men långt senare sade stadsfiskalen Munthe om honom: "Kobjällran låter mest och bäst i krumhördas öron" (Malmö fornminnesförenings årsskrift 1958, sid 49).
fb(10), db(53).
Handlande i Malmö, innehavare av Naffentorp
Många projekt
Som affärsman gjorde Bager upp åtskilliga projekt till hemstadens utveckling. 1743 föreslog han sålunda hos magistraten en förbättring i inkvarteringsskyldigheten, varigenom soldaterna skulle få bättre logi och borgerskapet mindre bördor. Det föranledde ingen åtgärd. 1953 föreslog han förgäves en ombyggnad av Skeppsbron. Ett förslag till förbättring av magistratens och stadsbetjäningens inkomster 1757 ledde inte heller till resultat. Ett förslag 1759 om inrättande av en brandkassa till ersättning för egendom som förlorats vid olycklig vådeld - alltså bildande av en ömsesidig försäkringsförening, något som då inte fanns i Malmö - avslogs också. Framgång hade han endast med ett enda förslag, som han framställde 1760 och som avsåg införande av förbud mot svin att gå lösa på stadens gator.
För Malmö hamn ivrade Bager mycket. 1753 lade han fram ett förslag till hamn jämte karta. Frågan förföll. 1760 föreslog han anläggande av en hamn på andra sidan om Limhamn, vilket efter någon tid rann ut i sanden. 1764 och 1767 återkom Bager med liknande förslag men utan resultat. 1775 drog han åter fram dem - i opposition mot Frans Suell och dennes hamnbyggnadsplan. Bagers propå tillbakavisades också nu, varpå han vände sig till kommerskollegium och regeringen. De Bagerska förslagen lär dock ha varit framsynta och utbyggnaden av Malmö hamn kom så småningom att gå i den av honom anvisade riktningen.
Bager drev även rederi. Hans brigantiner besökte årligen olika svenska hamnar samt Norge, Tyskland, Frankrike, England och Portugal.
Förnamnet Haqvin, en förfinad form av Håkan, fick han efter sin farfar Håkan (Haagen) Börjesson (Börgessön) Bager, död 1691.
Eget lynne
Om Bagers lynne och egendomligheter finns en mängd historier bevarade. När t ex den tyskfödde fältskären Gottfried Beijer 1771 fick rättighet att ensam betjäna de under Malmö stads jurisdiktion lydande invånarna med rakning, protesterade Bager, som ej "tilltrodde sig att dertill nyttja någon annan än sin egen husman" och fick tillåtelse att denne fick betjäna Bager och hans söner. Det var ju oskyldigt. Värre var vad Bager gjorde för att visa sitt ogillande av 1762 års förordning om sabbatens helighållande. Denna innehöll bland annat förbud mot onödiga körslor, särskilt under gudstjänsttiden. Bager spände varje söndag för sitt ekipage med fyra hästar och for mitt under gudstjänsten med buller och skrammel förbi stadens båda kyrkor genom huvudgatorna ut till Naffentorp och åter därifrån på eftermiddagen under det aftongudstjänsten pågick. Han fick en varning av magistraten, skyllde på sin svaga hälsa och sina krämpor som hindrade honom att gå i kyrkan och fortsatte sina söndagsresor. Magistraten sände en skarpare skrivelse och hotade med stadsfiskalen. Bager svarade med en skrivelse som medförde böter för oanständigt skrivsätt.
Källor:
Isberg, A U: Anteckningar om Malmö stad, sid 81.
Så sund,
At min sorgepust,
"Jag qwider,
Utbildning och köpmansexamen
Bager hade fått sin skolutbildning i Malmö och därefter erhållit merkantil utbildning i England och Holland. Han var ju en rik fars ende son och skulle bli en framstående man. Köpmansexamen skulle Bager undergå 1735 20/9 inför Malmö stads handelskollegium enligt 1734 års allmänna handelsförordning. Det var alltså en alldeles nyinrättad examen, och unge Bager hade tydligen inte nämnvärd respekt för den. När han förklarade, att han från 1727 hade varit uteliggare, begärde examinatorerna förtydligande. Bager "intalte herwid, at detta war en dum fråga af Examinatorerne" som då hotade att avbryta förhöret. Bager tog tillbaka sina ord, och förhöret fortsatte i fyra dagar, en ovanligt lång tid. Också mot slutet av sin examen säges Bager ha sökt komma ifrån själva ämnet och falla in "uti sådane expressioner som endast hafwa afsikt, at otilbörligen upföra sig emot Examinatorerne, hwarigenom oförståndet bäst skiönjas kan". I sin berättelse till magistraten anmärkte examinatorerna speciellt att Bager ej förstod sig på kramhandel och ej hade tillräckliga kunskaper i italienskt bokhålleri. Han kallades omgående att stå till svars vid rådstugubordet, varvid han hävdade att examinatorerna "icke äro opassionerade, utan draga hat och afwund til honom". Handelssocieteten fick därpå ärendet till behandling. Den ansåg att Bager i varje fall kunde vinna burskap som spannmåls- och grovhandlare men att han borde lämna gottgörelse för sitt uppträdande. Magistraten gick med på det förstnämnda och lät det i övrigt stanna vid en varning. Bager avlade borgerskapseden 1735 27/10.
Låt stå här,
Malmö fornminnesförenings årsskrift 1952 sid 98-100, 1975 sid 12-40.
Äktenskap och familj
Bager gifte sig 1737 med den 20-åriga Anna Catharina Sölschier, kusin till den flicka han i sin tidiga ungdom gjort med barn (de båda kvinnornas mödrar var döttrar till rådmannen David Kröger). Hon avled efter 39 års äktenskap. Makarna hade tillsammans 12 barn (varav ett dödfött), av vilka åtta dog före fadern. De två äldsta sönerna bröts dessutom ned av en obotlig sjukdom, och Bager måste sörja för att en svärson - Jacob Malmros - och en tredje son tog hand om de båda äldsta sönerna. Bager hade sålunda anledning till husliga bekymmer. Hans häftiga lynne lär också ha gjort sig i rikt mått gällande inom familjen. Han drabbades vidare av sjukdomar, och sina sista år tillbragte han i obemärkthet och kroppslig ohälsa. Dödsorsaken angavs enligt Isberg till "trånsjuka". Han begravdes i familjegraven i S:t Petrikyrka.
Senast uppdaterad ( 2005-04-10 )
När Bagers son Peter på Naffentorp lät en målare stryka över en del verser som Bager låtit sätta upp på väggarna i ett rum, målade Bager på väggen:
Bostäder och gårdar
Som köpman kom Bager att ådagalägga ovanligt stor skicklighet och skarp affärsblick. Han hade det också redan från början gott ställt. I 1742 års mantalslängd antecknas sålunda att han hade två gesäller, två drängar, en jungfru och två pigor. Strax innan Bager blev borgare förvärvade han gården No 27 vid Östergatan, numera (1955) No 9. Här hade han sin s k huvudgård och bostad så länge föräldarna levde. Han övertog vidare efter sina föräldrar gården 695-697 vid Larochegatan och köpte gården No 699 vid Hjulhammarsgatan för 750 daler. 1764 köpte han f d kronomagasinet No 341 i kvarteret Gripen och använde det som spannmålsmagasin. Efter moderns död tillöste Bager sig gården No 1-5 vid Östergatan för 1.600 daler, varav hälften utbetalades till syskonbarnen. Han flyttade nu till denna gård och bodde där till sin död. 1757 inköpte han två plantagelyckor "Halland" och "Medelpad" om något över 8 tunnlands rymd för 1.100 daler.
Jag lider,
Dock bider
Skalden Johan Henrik Kellgren uppmärksammade tidigt Bagers rimmerier och svängde sin satirs hårda gissel även mot dem. Bager är dock ingalunda som man numera tror en ende som Kellgren förlöjligade, ja kanske inte ens den främste. Någon analys av hans verskonst tycks Kellgren aldrig ha inlåtit sig på (vilket må vara honom förlåtet). Bager nämns på tio ställen i Kellgrens skrifter (Vitterhetssamfundets upplaga del II sid 22, 41, IV sid 13, 75, 143, 144, 228, 228, 323, V sid 688), varvid Kellgren alltid utgår från som en självklar sak att Bager var allmänt känd som en stor pekoralist. Det var mera Kellgrens anhängare som kastade sig över Bager, fastän Kellgren såsom den mera berömda fått stå för angreppen i eftervärldens uppfattning. Säkert gillade han dem också.
Elgenstierna: Svenska släktkalendern 1914, 1918, 1930, 1950.
Porträtt (silhuett) i nedannämnda Malmö stads fornminnesförenings minnesskrift 1919 samt årsskrift 1952, sid 99. Isberg, A U: Malmö stads historia II b, sid 51, 400-401.